Trygga barn – Trygga föräldrar – Familjens roll på 2000-talet

Med både personligt engagemang och evidensbaserad skärpa knyter Jonas samman ny kunskap om orsak och verkan för barns och föräldrars trygghet. Efter att ha läst Jonas Himmelstrands helt underbara föredrag i riksdagshuset på ett seminarium arrangerat av Kristdemokraternas familjepolitiska utvecklingsgrupp kände jag att jag har mer att se fram emot än någonsin tidigare. Föredraget och dess referenslitteratur finns att läsa på Svenska och Engelska.

Ett ofrånkomligt resultat av äkta lärande är att det ändrar människors synsätt och känsla om sig själva och sin omgivning. Viktigast för mig är sådan personlig självinsikt och emotionella närhet till mina närmaste. Därför kan jag inte hjälpa att bli uppfylld när jag tänker på hur mycket en familj i ett litet land som Sverige kan förmå genom individuell förståelse och anpassning till principer som verkligen fungerar.

Ibland tror jag mig ha förstått en del om hur saker och ting fungerar. Ta en vanlig förbränningsmotor som exempel. Jag gick och trodde att motorutvecklingen stagnerat, men så dyker det upp en liten grupp forskare som hittar en robust, men billig teknik att fritt styra motorförbränningen, varmed motorn får helt nya egenskaper med betydligt mindre utsläpp och bränsleförbrukning och rejält högre driftprestanda.

Samma känsla av ny förståelse fick jag när jag läser om kunskapen som Himmelstrand pekar på. Jag gick och trodde att förskolans/skolans utveckling hade stagnerat. Men så dyker det upp ett nytt forskningsfält som hittar en robust, men billig teknik att fritt styra lärandet, varmed förskolan/skolan får helt nya egenskaper med betydligt mindre psykisk ohälsa och resursförbrukning och rejält högre kunskapsresultat.

Den nya kunskapen är förståelsen om anknytningens inverkan på barns utveckling och livslånga lärande. För ett litet barn handlar allting först om känslomässigt lärande. Små barn har sedan födseln en fullt utvecklad emotionell förmåga och lär sig av föräldrarna från första stund. Detta lägger sedan en emotionell grund för hela resten av uppväxten och det vuxna känslolivet. Först vid treårsåldern börjar barn utveckla ett språk och logik.

Citerar några rader ur föredragets inledning:
"De senaste 30 årens familjepolitik har resulterat i otrygga barn, stressade vuxna och ett sämre föräldraskap. Eftersom barns trygghet är ett starkt socialt arv är vi dessutom inne i en negativ spiral.

Våra barn behöver mer tid med sina föräldrar – och de flesta föräldrar behöver mer tid med sina barn. Det kräver en ny syn på familjen. Det kräver politiska åtgärder." (källa www.thc.se)

Inläggets har uppdaterats senast 2009-01-15, 23:15

Haro's Uppsatsstipendium

Det talas ofta om ökad stress bland svenska barn och ungdomar, och om den ökande psykiska ohälsan. Det är ingen tvekan om att stora förändringar har skett under senare år, TV och internet, förändrade familjeförhållanden, arbetslinjens genomslag och tidigare dagisdebut. Det finns en del forskning på området, medan vissa aspekter fortfarande är outforskade. Så saknas till exempel en heltäckande sammanställning av små barns psykiska hälsa, och det finns heller ingen vetenskaplig förklaring till varför en tredjedel av de svenska barnen vid 15 månaders ålder uppvisar en varierande grad av otrygg anknytning till sina föräldrar (Per Kågeson, ”Tid för barn?”, SNS 2004).

Haro, Riksorganisationen för Valfrihet, Jämställdhet och Föräldraskap vill med den bakgrunden utlysa ett stipendium à 5000 kr för uppsatser och vetenskapliga arbeten som bidrar till att förbättra kunskaperna om små barns situation och familjernas betydelse för barnens utveckling.

Exempel på ämnen som uppsatsen kan vara skriven i: psykologi, pedagogik, statsvetenskap, sociologi och juridik.

Exempel på områden som är intressanta för oss:

• Finns ett samband mellan tidig dagisdebut och skolresultat?

• Finns ett samband mellan tidig dagisdebut och psykisk hälsa eller ohälsa?

• Hur fördelar sig ansvaret juridiskt mellan föräldrar och stat/kommun?

• Hur ser barnkonvention på ansvaret mellan föräldrar och stat/kommun?

• Värderas det obetalda arbetet olika beroende på om en man eller kvinna utför det?

För mer information kontakta Riksorganisationen Haro på ingvild.segersam@haro.se