Denna konklusion bygger Bremberg på en undersökning från SCB från 2009 som konstanterar att barn tycker mamma har tid om de vill prata.
Det Bremberg verkar missa totalt är att barn inte längre vill prata med vuxna - att de är alienerade och segregerade från vuxensamhället, utlämnade åt sig själva och sina jämnåriga kompisar.
Detta ålderssegregerade samhälle bär mycket av skulden för den växande psykiska ohälsan än Bremberg vågar inse.
Fokhälsoinstitutet bär mer och mer prägel utav att vara ett organ primärt för statsmakten och sekundärt för folkhälsan.
